Fysiska aktiebrev, en relik från 1700-talet.
I Sverige sträcker sig systemet med fysiska aktiebrev tillbaka till 1700-talets första hälft. Aktieboken med dess offentlighetsprincip infördes först runt förrförra sekelskiftet men utöver detta är det mesta detsamma.
Som principen ser ut idag ska aktieboken föras av bolaget självt och visa vem som äger varje enskild aktie i det privata aktiebolaget. Vidare ska aktieboken vara offentlig och hållas tillgänglig för allmänheten.
I teorin innebär detta att vem som helst kan knacka på dörren till ett företag och be att få se aktieboken, en närmast gränslös insyn med andra ord.
Utöver detta har varje enskild aktieägare som finns upptagen i aktieboken rätten att kräva ett fysiskt bevis på sitt ägande. Detta sker genom utfärdande av ett fysiskt aktiebrev vilket noteras i aktieboken. Tack och lov är det allt ovanligare att aktieägare önskar denna form av värdehandling och ägarbevis.
Som ni hör är det verkligen dags att modernisera ägar-administrationen i privata aktiebolag. Genom att våga tänka lite nytt, använda dagens tillgängliga teknik och ge Bolagsverket och Skatteverket kompletterande uppdrag finns stora vinster att hämta. Möjliga vinnare är småföretag, kreditgivare, allmänhet, offentlig sektor, media och myndigheterna inom skatt, bolagsadministration och brottsbekämpning. Förlorare är möjligtvis de som inte önskar visa sitt företagsägande öppet. Allt som krävs för att skapa vinnarna ovan är att ge sig på frågan om hur privata bolags aktieböcker ska föras och samtidigt förbjuda fysiska aktiebrev.
Bolagsverket bör få uppdraget att utveckla och tillhandahålla ett digitalt verktyg för digitala aktieböcker åt privata aktiebolag. All administration av ägande, utdelningar, aktiehändelser och ekonomisk information kopplat till dessa ska tvingande göras i Bolagsverkets system. Den ekonomiska informationen delas i det nya systemet med Skatteverket i syfte att kunna förtrycka uppgifter i skattedeklarationer. Grundregeln är att registret över ägandet av bolag ska vara offentligt. Med denna förändring kan Bolagsverket skrota systemet med rapportering om “Verklig huvudman” eftersom realtidsdata om aktuellt ägande alltid finns tillgängligt.
Förändringen skulle bära med sig stora fördelar med betydande vinster för alla:
Småföretagens administration underlättas och risken för att göra fel minskar. Det blir enklare att genomföra aktietransaktioner och deklarera ekonomiska händelser kopplade till bolaget.
Bolagsverket och Skatteverket får snabbare och mer korrekt information om ägarskiften, utdelningar och aktiehändelser.
Kreditgivare kan enklare hantera pantsättningar av aktier då allt blir digitalt, spårbart och realtidsuppdaterat samtidigt som fysiska aktiebrev funktionsmässigt ersätts av digitala – administrerade i Bolagsverkets system.
Allmänhet och andra företag får tillgång till en oinskränkt möjlighet att se vem som äger enskilda företag (så som det redan föreskrivs i dag men nu utan att fysiskt behöva besöka företaget för att få reda på hur ägarlistan ser ut).
Brottsbekämpande myndigheters bevakning förenklas eftersom det blir svårare för kriminella att begå brott med företag som verktyg.
Offentlig sektors möjlighet till korrekt ägarinformation ökar både i samband med offentliga upphandlingar och vid genomföranden av uppdragen.
Med alla dessa uppsidor ser jag ingen anledning att vänta. Låt oss omedelbart modernisera administrationen av bolagsägandet i Sverige.
Günther Mårder
